Min mormor skulle ha blivit 93 år i sommar. Jag trodde vi skulle ses i allafall den här sommaren när vi åker uppåt. Men det hann vi inte. Min mormor hette Birgit och hon var min stålmormor.

Min stålmormor var alltid alert. Hon lagade världens godaste mannagrynsgröt när jag växte upp och vi hälsade på. Min stålmormor kunde berätta helt fantastiska och häftiga historier från hennes liv. Mina favoriter är berättelser vad hon var med om under kriget.

Min stålmormor var expert på att virka och hade ett öga för att kombinera ihop färger på ett superbt sätt. Jag hade velat sett några av hennes tidigare virkningar, hon har berättat att hon bl.a. har gjort tröjor. Det skulle vara väldigt spännande. Jag gav henne några ergonomiska virknålar när hon berättade att hon fick ont att virka på äldre dar. Förra sommaren fick jag tillbaka nålarna, då det inte längre gick att virka. Jag fick också den sista duken som hon virkade. Det är en skatt för mig!

När lillan hade fötts och vi var upp första sommaren så sa mormor att nu är det värt att leva några år till så man får se henne! Hon tyckte så mycket om barn. Hon fick några år till. Idag får vi lägga henne i sista vilan och ta farväl. Vi kommer alltid minnas dig, min stålmormor.

http://designkatrina.se