Mönster: Monstera Mittens av (KnittingLotta) Lotta Lundin.
Garn: Sisu från Sandnes garn
Stickor: mestadels 2 mm.

En del stickningar börjar med att gå dåligt, så var det med denna stickning. Köpte mönstret, insåg att saker inte stämde med verkligheten och tänkte hur gör jag nu?

Istället för att ge upp så tänkte jag om, bytte perspektiv. För jag vill verkligen sticka mig ett par vantar med Monstera växten på. Varför, kan man tänka sig? Jag gillar den växten. Det behöver inte vara mer komplicerat.

Saker som gick dåligt:

• Enligt mönstersidan på Ravelry ska man använda ett Sport Weight garn.  Hurra, tänkte jag, och tog fram de Sport weight rester jag tänkte på i grönt och svart. Det blev alldeles för grovt. Tusan. Jag ville inte heller använda garnet som anges i mönstret. 

• Stickfastheten enligt mönstersidan på Ravelry ska vara 40(!) m på 10 cm. Vad, på ett sportsgarn? Kan inte stämma. Dubbelkollade matten med antalet maskor i mönstret. Det skulle bli för smalt, på sin höjd 35-36 m per 10 cm till en smal damvante. Måste här poängtera att det inte finns nån angivelse för stickfasthet i mönstret. Däremot finns information från designern att hon gärna vill få med så mycket motiv som möjligt på liten yta. Och det är bra att veta.

Hur jag löste det

• Mönstret anger att man ska använda ett garn på 170 – 200 meter, och använda 2 – 2,5 mm stickor. Jag letade efter ett lämpligt garn och hittade Sisu från Sandnes garn. Det garnet ligger inom de meterna men är smalare än Sport weight. Det måste funka. Garnvalet är väldigt medvetet, ett sockgarn håller länge.(Har ett par andra vantar som jag fått laga över 10 gånger nu, blir lite less på det.)

• Jag stickade vantarna mestadels med stickor 2 mm, annars skulle det bli för stort. Vilket innebär en väldigt kompakt stickning som tar tid. Och det tog lite extra lång tid.

Andra reflektioner

Jag är inte så förtjust i att sticka med så smala stickor över lag, men det går om man har andra stickningar igång samtidigt. Som sagt, väldigt kompakt stickning, till det ett väldigt komplicerat mönster. Såna komplicerade mönster stickade jag ofta förut med dubbelstickning och är en rolig utmaning. Jag hade mönstret i ett program som heter KnitCompanjon där man lätt kan följa rad för rad. Det funkar bra när det inte går att memorera upprepningar, då det inte finns några. Här skapar man ett unikt stycke. Jag gillar dem och jag kommer alltid komma ihåg arbetet bakom.

Ändringar

Början med en grön vikt kant blev på tok för lång, så jag tog bort det gröna i början och satte dit en I-cord kant. Lite mer lagom längd på skaftet.

Avslutningsvis, mitt syfte att sticka dessa är att ersätta de ständigt-trasiga-vantarna under de kyliga månaderna. Men av flera anledningar beskrivet ovan blev det försenat och nu är det plötsligt Maj. Dessa vantar är, p.g.a tätheten och dubbla garn, varma som tusan. Så de kommer att passa bra till hösten – vintern. De kommer också matcha min gröna vinterjacka väldigt bra. Jag hoppas dessa blir mina nya favoriter, det känns så.