I början av 2019 hade jag planerat att sticka en helt fantastisk tröja från boken ”Sticka till dig själv” av Stina Tiselius, nämligen tröja med luva (s. 73). Mönstret stickas med dubbla garner, där det ena garnet var tvunget att bytas ut (p.g.a. att det är i 100% ull). Jag ville sticka en mörkt grön tröja, sådär mustigt ”grangrön” och jag ville använda kvalitetsgarn. Så jag testade många varianter men hittade till slut perfekta garner och perfekta färger. Supermjukt och härligt, naturmaterial.

Material är en väldigt viktig del i stickningen och vad man stickar. Vad vill man åstadkomma med stickningen? Ska det vara något jättevarmt? Ska det vara ett blandmaterial? Ska det vara naturmaterial? Som mångårig stickare så stickar jag inte ett plagg till mig själv i syntetmaterial. Det ska alltså vara ett material som man tycker om och som man kommer att använda. Om man inte kommer använda tröjan i det billiga garnet man köpte så köp inte det billiga garnet, det är min sanning. I mitt fall har det också tillkommit en parameter med ullallergi. Jag vet vad jag kan använda för material och 100% ull är tyvärr inte ett av dem. Så jag vänder mig ofta till alpacka, lama, mm som jag vet att jag tål. I detta fall blev det alpacka, silke, merino och nässla. 

Garn: Alpaca+Merino+Nettles från Onion Knit

Garn 1: Alpakka Silke från Sandnes garn. En stor favorit i repris!
Garn 2: (det utbytta) Alpaca+Merino+Nettles från Onion. Alltså vilket fantastiskt och mjukt garn!
Det här blev en lång utläggning, men kontentan av det hela är att jag är glad att jag tog mig tid att hitta bra material och en färg jag hade tänkt mig. Därför dröjde det till Juni innan jag kunde börja sticka. Sen blev det ännu en varm sommar, så det mesta stickade jag under hösten.

Förändringar: Då mönstret är en tröja med en luva som går omlott framtill och jag visste att jag ville sticka en kofta så blev det några uppenbara förändringar – utöver att det blev en kofta och alltså ingen omlott luva. Mönstret är uppdelat i fram- och bakstycke samt ärmar. Jag stickade ärmarna för sig och resten av kroppen i ett stycke. Jag stickade till kanter att vika in på framsidans kanter. Jag sydde dit en dragkedja. Det är inte ofta jag använder dragkedja till en ”vuxenkofta” men det passade väldigt bra här. Fast jag hittade inte rätt grön nyans på dragkedjan, men det funkar.

Resultatet blev som jag hade tänkt: rätt färg, rätt struktur, rätt känsla i plagget, rätt form på plagg, luva. Jag är jättenöjd!

Är det fler än mig som inte riktigt vet vad jag ska göra av min nuna när jag tar kort? Det är svårt att få till en vettig naturlig bild stirrandes in i kameran – alltså tittar jag ner. Känns mer naturligt. I detta fall tog jag några snabba bilder i morse i det grå Novembermörkret när jag hade lämnat barn så ibland får det helt enkelt bli så! Fler bilder under stickningens gång finns på min projektsida på Ravelry (man måste vara medlem för att kunna se).