Min Allison-kofta (Drops design) är i princip klar.
Jag är väldigt nöjd med resultatet och det känns väldigt bra att ha ett ’minne’ efter min bröllopsklänning. Det var ju därför jag valde att göra en lite finare kofta av garnet som blev över från min bröllopsklänning, så att jag kan använda koftan vid tillfällen då vi vill komma ihåg vår bröllopsdag!
 
Garnet (Cotton Viscose) är ljust grå-grön i färgen. Det syns mer när man har på sig ’färgen’ i dagsljus/solljus. Till denna koftan använde jag även Lace, jag stickade alltså med dubbel tråd.

Förbättringar på mönstret
De förändringar jag gjorde var att sätta ihop framstyckena med bakstycket och gjorde alltså bara ett stycke ända fram till ärmarna. Jag ser ingen mening med att behöva sitta och sy ihop delarna i efterhand när man kan sticka allt på en gång. (Det är så otroligt trist att fästa trådar och sånt, mer tid till stickningen!)
Den andra förändringen jag gjorde var muddarna på ärmarna. De vek ihop sig och det såg inte helt bra ut. Så jag gjorde nåt virkat varv utanpå, vek sen mudden dubbel och virkade ihop den på insidan. Mycket bättre!

Lämplig knapp

Det enda jag har kvar att göra nu är att sätta i knappen. Jag har lite funderingar runt hur jag ska sätta i knappen, vad som blir snyggast. Jag ska visa vad jag menar. Jag hittade en väldigt passande knapp i min knappsamling (se bilden ovan). Känns lyxigt.

Allison-koftan från framsidan.

 Knapphålet sitter ganska långt ut och högt upp, som man ser på framsidas-bilden. Enligt mönstret ska man då sätta dit knappen på vänster framstycke, vilket jag tolkar som framsidan av kanten. Inte för att jag är en sån som följer mönster till punkt och pricka, långt ifrån. Men det är det ena alternativet.
Det andra alternativet är att sätta knappen på baksidan av vänsterkanten, vilket de verkar ha gjort enligt deras bild. Säg mig – vad är snyggast? Jag lutar mot detta senare alternativ!

Allison-koftan från baksidan.

 Baksidan är otroligt vacker och jag är så glad att jag valde att göra den här koftan. Den kommer jag att använda med stolthet. Bara för det så kommer en närbild på mönstret nedan!

Närbild på baksidans mönster.

Det kanske ser ut som en synvilla, men mönstret blir faktiskt smalare ju längre upp man kommer på koftan. Det är de där ’trekanterna’ som smalnar in. När jag började på koftan så tänkte jag hjälp, hur ska jag klara av det här spetsmönstret? Men jag gillar utmaningar och det är faktiskt väldigt enkelt när man kommer in i det. Det hjälper också till att man använder sig av markörer! Det rekommenderar jag starkt.

Nu har jag runt 250 gram kvar av garnet från bröllopsklänningen. Undrar vad jag ska hitta på med det sista! Det får ju också bli något speciellt.