Jag är toksugen på att starta en uppifrån-och-ner kofta nu. Har suttit och känt på det hela hösten och vintern och medan jag har haft fullt upp och göra massa andra saker så har jag inte hunnit starta.
Men jag känner att det blir snart, snart en lucka för att jag ska kunna göra nåt lite större projekt till mig själv. Det vore väl underbart!
Jag kan misstänka att jag kommer se ut som Kalle här, under hela projektet och behöva göra om en himla massa och repa upp och inte bli nöjd och bli irriterad och ångra mig att jag startade med tröjan, men… Garnerna finns redan och lockar. Svart, grönt och blått (såklart).
Först ska jag flytta.
Så lovade jag mor för ett bra tag sen att göra svarta enkla torgvantar till henne, så det håller jag på med.
Och en kompis vill ha dubbelstickade vantar i ett väldigt speciellt motiv, så det ska jag också göra.
Men det är ju bara småsaker egentligen, så varför inte starta på tröjan så fort jag har flyttat! Det låter som en utmärkt idé…
KLart det e en utmärkt idé!! Du måste unna dej själv oxå nåt större!kram=)
Go for it!
Tack för din kommentar.Du kommer att klara av att sticka en sådan tröja utan problem, ta tid på dig och njut.
Kram Gina
Låter verkligen trevligt 🙂 Ser verkligen framför mig hur du stickar, repar, stickar osv
Lindha blev jättenöjd med vantarna 🙂 Hon och Åsa undrade om det tog typ en timme för dig att sticka dem och jag sa att "Visst, och två för att fästa trådarna" 😉
Flytten hoppar jag går smidigt och jag ser definitivt fram emot att få se hur nya lägenheten ser ut. Som det verkar just nu kommer vi inte kunna ses förrän lagom till dig födelsedag :-S
Massor av Kramar