Vad glad man blir av paket!
Jag gick till köpcentrumet för att hämta ut paketet jag trodde var Garn & chokladbyte 2. Det var det! 🙂 Och vilket stort paket, en hel skolåda! Tänkte gudars, är det så mycket i så man behöver en låda rent av! Men jag förstod när jag öppnade paketet. Lyxig chokladpulver och chokladdragéer (som för övrigt är supergoda). Såå härligt ryagarn! Jag kan inte bestämma vad jag ska göra, för det finns så mycket det skulle kunna bli! Åh, vad härligt!
Gulligt kort och en gullig liten grå stickad kisse. Jag har haft en grå kisse en gång i tiden (och en gul). Ja riktiga ena! Syskon dessutom. De fick flytta till en god vän för att jag blev så allergisk. Detta får bli min substitut-kisse! TACK Ylva!

Appropå katter, undrar om jag har någon bild på eländet de ställde till med för några år sen. Tydligen inte, jag får lägga in ngr andra bilder.
Det var (och är) såna katter som hade jävulskap i tankarna, självklart skulle alla skåp i köket öppnas hela tiden, och desto roligare när matte blev arg. Mer utmaning, haha! Sopskåpet öppet med kycklingrester på golvet sen kvällens middag. Jag lärde mig alla möjliga knep för att hålla dörrarna stängda, men de ”små” liven lärde sig flera knep för att öppna. Man kunde se i deras blick och ögon att nu vakas det nåt spratt!
Allt skulle gå och öppna. Allt skulle gå att riva ner. Allt skulle kunna busas med (tack så mycket för risporna på glasögonen efter en natts sno & busa). Sedlar och tepåsar (!)som bärs iväg med och busas, gömmas.

På den tiden hade jag lådor under sängen med garn i…
En kväll kommer jag hem från jobbet och den grå katten har lärt sig hur man
1. drar ut sänglådorna (inga hjul)
2. öppnar sänglådorna.

Det fanns ingen hejd på hur förbannad jag blev i den stunden! Så tittar de på mig mitt från högen av allt garn jag äger och har som är i en enda stor röra mitt på golvet. Huller om buller. ”Vaddå, vad har vi gjort?” stora oförstående ögon. Det där hände såklart tidigare under dagen (med tanke på hur stor röra det var) och flera timmar senare kan man ju inte som Matte komma och skälla. Nog för att de sprang och gömde sig. Men kom fram ganska snabbt igen.
Jag förstod att det är ingen mening, de förstår ju inte vilket fel de har gjort. De har ju hittat leksaker!
Resten av kvällen satt jag och rullade ihop det här gigantiska röran av nystan, och det var det roligaste de har varit med om på många månader! Jag blev anfallen, garnet som rörde så härligt på sig blev anfallet, nystanet blev anfallet. Vad kan man annat göra än att skratta?

Det var en liten anekdot från några år sedan. Jag har varit ”kattfri” i ett år nu. Men saknar dem!

Det börjar bli höst nu. Den årstiden man får ta på sig sina mysiga mössor, vantar och halsdukar och en härlig varm tröja. Kanske lite varm choklad, en film och en stickning i höstmörkret. Jag älskar färgerna i naturen. Det är inspirerande! Varma färger! Den här bilden tog jag i eftermiddag.